Av Tobias Petersson

 

Efter förra veckans mycket tragiska terrorattack på Drottninggatan i Stockholm har Sverige lärdomar att dra av händelsen. Vi får inte vara naiva. Vi får inte blunda för de ideologiska motiven som får terrorister att attackera oss. Vi måste lära oss av de som har erfarenhet av att bekämpa terrorism.

Uzbekiske medborgaren Rakhmat Akilov som säger sig stå bakom terrorattacken har i sociala medier och förhör visat sympatier med terrorentiteten Islamiska Staten, rapporterar bland annat Aftonbladet.

Terroristerna i Islamiska Staten tillhör en ideologi som attackerat den demokratiska världen i bland annat Orlando, Paris, Bryssel, London och Jerusalem den senaste tiden. Jag syftar förstås på den våldsbejakande islamismen. Denna våldsbejakande ideologi företräds inte bara av Islamiska Staten som attackerat det demokratiska Europa utan också av Iran och terrororganisationer som Hamas och Hezbollah som ständigt hotar staten Israel och utför attacker mot den israeliska civilbefolkningen för att Israel är en judisk stat och en demokrati. Inte sällan relativiseras tyvärr denna terrorism av politiker, debattörer och journalister. Det är viktigt att vi nu vaknar upp och inser att vi måste ha nolltolerans mot all terrorism.

Vi måste också förstå att den islamistiska terrorismen inte nödvändigtvis kräver en större organisation bakom sig. Det räcker med att det finns sympatisörer som inspireras av islamismens ideologi. Samtidigt är det förstås självklart att vi inte ska generalisera kring muslimer för att ett islamistiskt terrordåd har utförts. Vi som står upp för demokratins värderingar idag mot den våldsbejakande islamismen kommer från alla slags religiösa och icke-religiösa bakgrunder, även från muslimsk bakgrund.

 
Vi ska inte låta oss skrämmas av terroristerna på så sätt att vi undviker att leva våra liv. Nej, vi ska fortsätta att göra allt det som retar terroristerna och vi ska göra det med full styrka. Det som stör dem är vår livsstil, vår demokrati, att vi är ett land som präglas av jämställdhet och sekularism och att vi är ett folk öppet för hbt-personer och religiösa minoriteter. Det som förmodligen också stör dem är att Sverige stödjer insatser mot Islamiska Staten. Enligt uppgifter i media verkar dessa insatser ha väckt den misstänkte gärningsmannen Akilovs vrede. Låt oss aldrig förändra vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för, för att undvika terrorismen. Vi ska inte sluta leva.

Men däremot får vi inte vara naiva. Sverige behöver inte fler kärleksmanifestationer vid terrordåd. Dessa riktar sina budskap till fredliga svenskar och adresserar inte alls det som är problemet med terrorismen. Vi måste förstå att bakom terrorattacker finns det ideologiska motiv som inte är kopplade till socioekonomiska faktorer. De ideologiska motiven måste vi nu våga titta på, lära oss om och angripa politiskt.

Vi måste också förändra vår syn på säkerhet så att terroristerna får svårare att lyckas skrämma oss i framtiden. Vi måste ha större säkerhetsarrangemang kring tunnelbanan, centralstationer, flygplatser, riksdagen, shoppingcenter, helgdagar och större evenemang, som alla är viktiga mål för terrorister. Omfattande säkerhetsarrangemang är en del av vardagen i länder som USA och Israel som under decennier levt med terrorhot. Vi måste nu lära oss från dessa länder som har mer erfarenhet av hur man skyddar sina invånare från terrordåd. För det senaste terrordådet i Stockholm kommer förmodligen inte bli det sista.

En annan viktig diskussion vi måste ha är om vi ska kriminalisera medlemskap i terrororganisationer och sympati med dessa. Ska vi tillåta personer att sprida Hamas, Islamiska Statens, PFLP:s och Hezbollahs hat i Sverige? Våra politiker och myndigheter måste nu agera mot all terrorism och våldsbejakande extremism. Idag gör de det inte.

Svenska politiker måste slå ner hårt mot de föreningar som ger uttryck för att hylla och lära ut våldsbejakande extremism till sina medlemmar och deras barn. Sådana föreningar finns faktiskt i Sverige nu. Under över ett års tid har jag försökt få svenska politiker och medier att vilja tala om den våldsbejakande extremism som finns i Sverige som har udden riktad mot israeler, men där de som utsätts för den våldsbejakande propagandan mot israelerna är barn i svenska utanförskapsområden som via civilsamhällsorganisationer lär sig att barn ska ta initiativ till våld och dö i strid. Detta har skett systematiskt i kommunala lokaler i Malmö och Åmål till exempel. Majoriteten av politiker jag försökt tala med om saken har inte velat lyssna och kulturdepartementet som har haft ansvar för arbetet mot våldsbejakande extremism har stått svarslöst inför problematiken.

Insikten om vad terrorn har för konsekvenser måste också göra att svenska politiker tar till sig av de rapporter som släppts som visar hur Sverige ger bistånd till entiteter som den Palestinska myndigheten som uppmuntrar till våld mot israeler och betalar ut löner och ger sociala förmåner till palestinska terrorister och deras familjer.

Tillåter man någon form av våldsbejakande extremism i samhället så normaliseras våldet som redskap för att nå politiska och ideologiska mål.

Det är dags att Sverige vaknar upp och inser allvaret. All terrorism måste fördömas, bekämpas och aldrig någonsin relativiseras. Det är vid den vändpunkten vi måste befinna oss idag. Det är vi skyldiga de oskyldiga offren för förra veckans terrorattack.

17857693_10156365019488018_1965186092_n

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s